Her er noen små dikt om kjærlighet og 

 skjønnhet. Litt Svenske dikt, Litt Norske dikt.

Skönhet.

Vad är skönhet? fråga  alla själar-

skönhet är varje överflöd, varje glöd, varje

överfyllnad och varje stort armod,

skönhet är att vara sommaren trogen,

och naken intill hösten,

skönhet är papegojans fjäderskrud eller

solnedgången som bebådar storm,

skönhet är ett skarpt drag och ett eget

tonfall, det är jag,skönhet är en

 stor förlust och ett tigande sorgtåg,

skönhet är solfjäderns lätta slag som väcker

ödets fläkt,

skönhet är att vara vällustig som rosen

eller att förlåta allting för att solen skiner,

skönhet är korset munken valt eller

 pärlbandet damen får av sin älskare,

skönhet är icke den tunna såsen,

i vilken diktare servera sig själva,

skönhet är att föra krig och söka lycka,

skönhet är att tjäna högre makter.

(Edith Södergran)

Ferskenblomsten.

Jeg plukket en liten ferskenblomst

og gav det til henne jeg elsket.

Og hennes munn var rødere enn alle

ferskenblomster.

Jeg fanget en svale som var sort og gav til

henne jeg elsket.

Og hennes øyenbryn de var som sorte

 svalevinger.

Ferskenblomsten jeg brakte med

hang vissen morgenen efter.

Og svalen,den var fløyet ut mot blå og

 fjerne fjell.

Men hun som eier mitt hjerte beholdt sine

 røde farver, og hennes sorte øyenbryn

fløi ikke bort.

(Tse Tie)

Ack, när så mycket skönt i varje åder

av skapelsen och livet sig förråder,

hur skön då måste själva källan vara,

den evigt klara!

 (Johan Olof Wallin)

En del av min tro er troen, på skjønnhetens

øyeblikk, at de skal slå igjenom lidelse og

lyst, rikdom og fattigdom, sinnets og

 legemets nød og nå alle.

(Lauritz  Lund)